Nr 115. Sekulär andlighet – finns den. Videofilmat föredrag från 2013 som fått aktualitet genom Martin Hägglund.

PS (24.1.2019). Denna blogg har oväntat fått ytterligare aktualitet genom Björn Wimans söndagskrönik den 19 januari i DN Kultur. Rubrik: ”Ny religiös mognad är ett svar på vår tids kriser”. Det fanns så mycket problem i den på många sätt viktiga krönikan att det blivit en egen blogg.

Begreppet ”sekulär andlighet” har kommit upp på den offentliga scenen genom den internationellt uppmärksammade boken ”This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom” (Pantheon Books, 2019) av Martin Hägglund. Han är svensk och professor i jämförande litteraturvetenskap vid Yale University. Detta har aktualiserat ett föredrag från våren 2013 och en blogg från oktober 2012. Båda handlar om “sekulär andlighet”.  Senhöstens uppmärksamhet kring Martin Hägglund fick mig att se om hela det videoinspelade föredraget. Och blev glatt överraskad av den höga kvaliteten.  Egocentrisk blindhet eller en saklig bedömning? Hur som helst, detta är bakgrunden till denna blogg.  

Först kommer lite bakgrund till det videoinspelade föredragets tillkomst, sedan videon. Därefter mer om Martin Hägglunds bok, den eventuella spänningen mellan ”sekulär tro” och ”existentiell tro”, klimatfrågan  och sist det svenska mottagandet med intervjuer och recensioner. Och uppgifter om en svensk översättning som är på gång.

Bakgrund till föredraget ”Sekulär andlighet – finns den?”

Senhösten 2012 blev jag tillfrågad av Humanisterna Stockholm om jag kunde tänka mig att hålla ett föredrag under våren utifrån den lite egna och speciella infallsvinkel till kristendom och religiositet som några i Humanisterna Stockholm kände till. Jag var då ny som styrelseledamot i Humanisterna Kalmar och hade vid två tillfällen varit Humanisterna Kalmars röst i debatt med en frikyrkopastor. Jag fick friheten att föreslå en rubrik. 

Jag hade då under hösten 2012 funderat en hel del kring begreppet “andlighet” och “spirituality”. Med min frireligiösa bakgrund var det mycket som skavde kring begreppet “andlighet”. Samtidigt hade jag länge mera intuitivt och utan att riktigt kunna ge ord åt det känt att ordet “andlighet” betecknade något allmänmänskligt. Under hösten 2012 skrev jag en blogg kring “sekulär andlighet” (Nr 29. “Vad kan man tro på?” Del 6: Behovet av sekulärandliga språk.). Om jag kommer ihåg rätt var det första gången jag i text  vågade använde den udda ordkonstellationen ”sekulär andlighet”. Bloggen var en kritisk reaktion på en temavecka hösten 2012 med samlingsrubriken “Vad kan man tro på” på Sveriges Radio P1 (OBS Kulturkvarten, Filosofiska rummet och Människor och tro).

När jag blev tillfrågad om att hålla ett föredrag i Stockholm fanns detta med i bakgrunden. Det lockade att utnyttja tillfället för att försöka dyka ner i begreppet “andlighet” på ett mera systematiskt sätt. Något med “sekulär andlighet” i rubriken var det som kom upp. Det kändes rejält  utmanande för mig själv – och sannolikt utmanande även för en publik av främst Humanister. Mitt förslag accepterades. 

En avgörande puff för att i föreläsningens form våga ta mig an begreppet “sekulär andlighet” i detta kvalificerade sammanhang var en understreckare i Svenska Dagbladet med rubriken “Camus sökte en sekulär andlighet”. Den var skriven av litteraturprofessorn Thure Stenström och publicerades den 1 november 2012. Jag hittade den när jag googlade “sekulär andlighet”. Jag var uppenbarligen inte helt ute i det blå. Med Albert Camus – och Thure Stenström – var jag dessutom i gott sällskap. Stenströms understreckare publicerades lite mer än en vecka efter min blogg om behovet av sekulärandliga språk. 

Sekulär andlighet – finns den? Video.

Nu till det videoinspelade föredraget.
Några hållpunkter:

Introduktion
1. Metodologisk ateism
2. Skriftspråket
3. Existentiell andlighet
4. Extraordinära upplevelser
5. Mystik och transformerande djupupplevelser
6. Behovet av sekulär-andliga rum
Avslutning

Efter föredraget är det först ett samtal med introduktören och moderatorn Sören Holst innan publiken släpps in. PS. Om man hellre vill läsa så finns ett webbredigerat manus tillgänglig på Internet. DS.  

Mottagandet i Sverige av Martin Hägglunds ”This Life”

Åter till Martin Hägglund och hans bok “This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom”. I mitten på november den gångna hösten ägnades ett helt Filosofiska Rummet åt en intervju med Martin Hägglund inspelad i New York. En vecka senare var det en stort uppslagen intervju i Dagens Nyheter Kultur. Hägglunds bok recenserades positivt i Humanisten nr 3/2019 (september) av Ulf Gustafsson, förbundssekreterare i Humanisterna (numret finns i pdf-format via www.humanisterna.se/medlemstidningen/). Boken har under hösten recenserats i tidskriften Axess och Svenska Dagbladet. Den 11 januari 2020 recenserades den i Dagens Nyheter. (Länkar se nedan!) Innan den lite senkomna uppmärksamheten i Sverige hade boken fått ett antal positiva recensioner i internationell press. 

Med detta som bakgrund fick jag för mig att kolla igenom videoinspelningen av mitt föredrag från mars 2013 med rubriken  ”Sekulär andlighet – finns den?”. Jag blev överraskad av att jag tyckte det var riktigt bra. Det är inte illa när man reagerar så efter snart sju år. Om det är egocentrisk blindhet eller om min bedömning faktiskt har fog för sig överlåter jag härmed åt andra att bedöma. På ett ställe finns en liten felsägning – apropå den berömda giftbägaren i Sokrates försvarstal så var det förstås Sokrates som tömde den.

Jag tycker det är väldigt spännande och viktigt att ett genomarbetat ateistiskt perspektiv på våra grundläggande existentiella livsåskådningsfrågor har väckt så pass stor internationell uppmärksamhet. Det känns hoppfullt. Jag har länge varit av uppfattningen att det närmast är livsviktigt för hela den globala samtidskulturen att våra existentiella livsfrågor kommer in på scenen med tydlighet och skärpa, utanför och obereonde av de religiösa traditionerna. Det gäller också frågor som jag lagt ner mycket tid och skrivarmöda på sedan många år.

Det är också väldigt intressant att Martin Hägglund ger sig på en kritik av kapitalismen. Och då som jag förstår det med en tonvikt på den kapitalistiska formen för arbete ‘skäl vår tid’ som fria varelser. Recensionerna pekar åt olika håll från att han pläderar för en demokratisk socialism av ett svenskt 1960-talssnitt  (Jenny Maria Nilsson i SvD) till kommunism (Viola Bao i DN). Hur som helst så är det viktigt att börja ifrågasätta grunderna för vårt globala samhälles ekonomiska organisation. Inte minst i ljuset av de globala ödesfrågor som börjar bli ett akut hot mot de planetära livsbetingelserna. 

Utifrån det jag så här långt har uppfattat av Martin Hägglund perspektiv – jag har ännu inte läst boken – så är andlighet och sekulär tro centrala begrepp. Betydelsen av att acceptera döden och vår ändlighet lyfts fram i såväl intervjuer som recensioner som en avgörande nyckel för meningskapande och omsorg i Martin Hägglunds sekulära livstolkning. Anledningen till att jag kollade igenom mitt gamla föredrag var just för att försöka få grepp om kvaliteten i min mest genomarbetade “text” om sekulär andlighet.

”Secular faith” visavi ”existentiell tro”

Jag har även lagt ner mycket möda på området “sekulär tro”. Men då utifrån begreppet “existentiell tro”. Det jag benämner ”existentiell tro” gäller en trosproblematik på skalan ”tro”, “tvivel” och ”otro” som vi alla är indragna i oberoende av vilken sekulär eller religiös livsåskådning vi håller oss med. 

Mycket grovt gäller denna trosproblemstik  vilken människosyn vi har och hur den kommer till uttryck i våra konkreta liv. Rymmer vi möjligheten att bli allt mer medkännande, förnuftiga, samarbetande varelser med en potentiell förmåga att ta ansvar för det gemensamma, lokalt och globalt? Eller är vi renodlat egoistiska varelser som gärna skor sig på andras bekostnad när tillfälle ges?  Som utan att tveka manipulerar och intrigerar för att vinna personliga fördelar när omständigheterna gör det möjligt? Som gärna använder våld och hot om våld för att vinna fördelar? Som bara avhåller sig från våld och brottsliga handlingar inför rädslan för upptäckt och straff – härsides eller därsides? 

Denna trosproblematik lever vi invävda i oberoende av hur vi tolkar och ger ord åt den. Den är gudlös i sin grund och samtidigt bortom såväl det materiella som det övernaturliga.

Jag är väldigt intresserad av att försöka förstå likheter och skillnader  mellan den innebörd Martin Hägglund ger begreppet “secular faith” visavi vad jag lägger in i begreppet “existentiell tro”. Det finns flera texter här på bloggen som berör begreppet “existentiell tro” (man kan kolla ämnet “existentiell tro”). Två korta bloggar kan rekommenderas som introduktion för den som är nyfiken.   
Blogg Nr 31. Temavecka – ”Vad kan man tro på”. Del 8. Eftertankar. Tro? (november 2012.)
Blogg Nr 98. Tro och tillit. Ett atesitiskt perspektiv (april 2018).
På Humanistbloggen 20 september 2012 under rubriken “Hedningarnas förgård” återges en text av mig som berör existentiell tro. Bloggen var en kritisk reaktion på stort upplagt seminarie i två delar om 3 timmar vardera som sändes på TV. Det hade initierats av katolska kyrkan.

Den som eventuellt har läst “This Life” kan med dessa båda texter om existentiell tro som utgångspunkt då börja fundera över detta med likheter och skillnader visavi hur Martin Hägglund ringar in sitt begrepp “secular faith” – och kanske hjälpa mig att förstå mer.

Klimatfrågan.

Det ingår i min fredagsvardag sedan mer än ett år att vara med på Fridaysforfuture i Kalmar. Jag skriver ibland om klimatet (senast blogg Nr 114, Nr 112, Nr 111 och Nr 109), och det hot mot livsväven och den globla civilisationen som den snabbt ökande halten av koldioxid i atmosfären innebär. Jag har även varit med och hållit i trådarna för flera arrangemang i Humanisterna Kalmars regi kring klimatfrågan. Användningen av fossil energi har ökat sedan Parisavtalet 2015. Detta trots en snabbt växande produktion av förnyelsebar energi. Den brutala verkligheten är att den globala ekonomiska tillväxten inte bara har ätit upp tillskottet av förnybar energi utan även medfört en ökad användning av fossil energi. Klimatet, ändliga resurser, hoten mot hav och vattenmiljöer, jorderosion genom storskaligt industijordebruk – allt håller på att bli akuta hot mot livsbetingelserna för såväl livsväven som framtida generationer.  Att vi långsamt kan – och håller på – att underminera livsbetingelserna har idag blivit en existentiell problematik av högsta dignitet. Jag är väldigt nyfiken på hur Martin Hägglund förhåller sig till dessa globala ödesfrågor och för vår generation nya existentiella problematik i ”This Life”.

Översättning på gång.

Jag är väldigt glad att en översättning till svenska är på gång. Utgivningen är planerad till september 2020. Lagom till Bokmässan i Göteborg. Den ges ut av förlaget Volante  med titeln: Vårt enda liv: Sekulär tro och andlig frihet.  I anknytning till presentationen avboken på Volante finns en hel del länkar till de internationella reaktionerna på Martin Hägglunds ”This Life”. Det engelska originalet är inköpt. Med tanke på min bristfälliga engelska ser jag fram emot den svenska översättningen. Den kommer att inköpas när den kommer i spetember 2020.

Martin Hägglund har en välmatad webbsida.  Det är sympatiskt att han har en svensk domänadress. Där kan den nyfikne botanisera. Där hittar man bland annat länkar till internatrionella reaktioner på ”This Life”.

Intervjuer, recensioner, samtal:

Humanisten nr 3/2019 (sidan 8): Ulf Gustafsson: “Sekulär tro och andlig frihet”.
Axess nr 7/2019: Johan Halldorf: “Jag vill tacka livet”.
Filosofiska rummet (2019-11-10): Utblick: Martin Hägglund och det ändliga livet.
Intervju av Martin Gelin i Dagens Nyheter (2019-11-22): ”Allt handlar om vad vi gör med vår ändliga tid tillsammans”
Svenska Dagbladet (2019-12-18): Jenny Maria Nilsson: “Filosofiskt evangelium för en sekulär andlighet”
Dagens Nyheter: Viola Bao:, “Martin Hägglund visar att våra korta liv förtjänar något bättre än kapitalism”.
Aftonbladets pod “Stormens utveckling”. Avsnitt 30. Rubrik: “Frihet” med Nina Björk som gäst.
Anm: Flera av ovanstående länkar ligger tyvärr bakom betalväggar. Det innebär att man bara får upp rubrik och början av artiklarna. 

PS. Om man vill ha en kort introduktion till mitt sätt att försöka ringa in begreppet “sekulär andlighet” kan man läsa blogg Nr 89. Den sekulära andligheten – några ateistiska reflektioner. Publicerad i Humanisten nr 1/2017 (31.3.2017). DS. 

PS 2. Döden. Genom intervjuer och recensioner så framgår det med stor skärpa att döden och vår ändlighet är ett ett central tema hos Martin Hägglund. Jag är själv övertygad om att det är viktigt att  acceptera och försonas med att såväl vi själva som alla vi älskar kommer att dö utan några garantier om någon fortsättning. Accepterandet av detta bistra existenvillkor, som för mig är knutet till en övertygelse om att döden är slutgiltig och oåterkalleliog, skapar för min del en märklig poetisk rymd åt livet. Det är inte bundet till någon rädsla. Det är snarare knutet till en paradoxal känsla av ödmjukhet och förundran. Och en allt större respekt för de som påbörjat livets höstvandring. Denna grundkänsla har förstärkts med ökande ålder. Född 1948 tillhör jag själv numera höstvandrarna. Jag berör detta i betraktelsen ”Döden. En ateistisk betraktelse” som publicerades i Humanisten nr 1/2015. Som lite reklam kan jag nämna att där finns ett litet avsnitt om ”atesitisk eskatologi”. DS.

PS 3. Forum Debatt i Stockholm. Den 9 oktober 2018 genomfördes ett panelsamtal med rubriken ”Behöver vi nya sätt att tänka. Ett samtal om jordens framtid” inför en fullsatt Hörsal. Jag var djupt involverad i arrangemangets tillkomst och satt med i samtalspanelen.  Apropå temat för denna blogg så kan det nämnas att den första arbetsrubriken var ”Behöver vi en sekulär andlighet”. Några tyckte i sista ögonblicket att den rubriken kunde stöta bort. Kanske rätt! Det får vi aldrig veta. Hur som helst, det var fantastiskt att alla 450 platserna fylldes med den försiktigare rubriken. DS. 

PS 4. Det videoinspelade föredraget finns att tillgå i manusform på Internet. DS.

PS 5 (23.2.2020).  I avsnittet ”Secular faith” visavi ”existentiell tro” har det lagts in en mycket summarisk beskrivning av de grundfrågor om människans grundläggande natur som jag försöker ringa in med begreppet ”existentiell tro”. Jag tyckte plötsligt att det behövdes en antydan utöver att hänvisa till andra texter. DS.