Kunskapsfråga och vision

Det finns en kunskapsfråga och en därur sprungen vision som fungerar som grund och motor för denna videoblogg. Det är samma kunskapsfråga och vision som ligger bakom det livslånga engagemang som så småningom gav upphov till boken ”Existentiell livssyn – kristen tro?” (1999 – som ebok januari 2014) och webbplatsen Språk, tro och religion som funnits i cyberrymden sedan 1998. Men det är först de senaste åren jag blivit förmögen att kort sammanfatta detta stora frågekomplex.



En kunskapsfråga:

Vad befrämjar utvecklingen av kärlek, medkänsla och förnuft hos oss som enskilda människor? Vad gynnar utvecklingen och fördjupningen av en grundupplevelse av hopp, mening, förundran och hemhörighet i tillvaron som kan bära i livets olika skiftningar och påfrestningar – och i mötet med döden? Och inte minst viktigt – vad hindrar utvecklingen av dessa kvaliteter? Vad kan bidra till att underminera och bryta ner dessa kvaliteter? Vad kan bidra till att dess motsatser kan få fäste och börja prägla en människas liv? 

Vad stödjer och utvecklar vår förmåga till samarbete? Vad underminerar och förstör denna förmåga?

Vad är är förutsättningarna för att ett demokratiskt, människorättsorienterat samhälle ska växa fram, överleva och fördjupas? Vad kan få det att urholkas, deformeras och vittra sönder? Och med tanke på de klimat- och miljöhot vi lever med – vad behövs för att vi ska kunna bygga ett globalt samhälle i ekologisk balans.

Kommentar 1: Om man hävdar att något är en kunskapsfråga menar man att det går att att argumentera för och emot olika svar och påståenden utifrån ‘sant’ och ‘falskt’. Det innebär att påstå (hävda, tro?) att det är möjligt att med hjälp av de empiriska, erfarenhetsbaserade och analytiska kunskapsmedel som står oss till buds kunna röra oss mot en allt djupare kunskap och förståelse på detta område. När det gäller aktuella positioner på den kunskapsfilosofiska scenen så innebär detta att den inte kan vara ‘postmodern’ och ‘relativistisk’.

Kommentar 2: När det gäller användningen av ordet ”förnuft” så finns det i vardagsspråket en tydlig distinktion visavi rationellt/logiskt/analytiskt tänkande. Tyvärr har det slarvats rejält med denna viktiga distinktion inom såväl filosofin som i den intellektuella offentliga debatten. (Om detta se vidare blogg Nr 2  och Nr 30. Nr 2 är en videoprata och Nr 30 är en textblogg).

Kommentar 3: I dagens läge är denna kunskapsfråga något av den outtalade och osynliga grundbulten inom de kulturyttringar – litteratur, poesi, film, musik, konst – som berör oss på djupet. Inom teologi och i olika religionsyttringar där den borde finnas som något av en nyckelfråga tycks den snarast vara en svagt flämtande underström. Den är närvarande inom vissa former av psykodynamisk och existentiell psykoterapi.

Kommentar 4: De Sex teser (klicka i menyraden ovan) som finns på en egen sida har denna kunskapsfråga som utgångspunkt. Där antyds också en kunskapsfilosofisk problematik som är knuten till denna kunskapsfråga.

Kommentar 5: Det kan vara en poäng att tydligt betona att min infallsvinkel till denna kunskapsfråga är uttalat och medvetet sekulär och inomvärldslig. Man kan säga att grunden för mig är en metodologisk ateism.


Vision:

Ett globalt samhälle i ekologisk balans där det finns psykiskt, socialt och materiellt utrymme för varje människa att medvetet ta sig an den stora gåtan att vara människa.

Förutsättningen för denna vision är ett resursmässigt hållbart globalt samhälle i ekologisk balans och att alla människor har möjlighet att ta del i en fri och öppen diskussion om såväl samhällets angelägenheter som frågan om meningen med livet. Förtryck, förnedrande livsomständigheter, sociala restriktioner och förödmjukande särbehandling på grund av kön, klass, ålder, religion, sexuell läggning och etnisk tillhörighet såväl som krig, extrem fattigdom, att vara utestängd från kunskap och möjligheten till bred och levande kontakt med såväl det egna kulturarvet som det globala, är hinder för detta.

Visionära utvikningar. Tillsammans med ovanstående kunskapsfråga har denna enkla – och storslagna – vision en envis förmåga att skapa fantasieggande bilder. Det är fullt möjligt att föreställa sig denna kunskapsfråga väl synlig i kulturens mitt, att den blivit något av ett nav i skolan och på allvar blivit en del i en öppen kollektiv kunskapsprocess. Tanken på olika former av diskussioner där människor från skilda filosofiska, kulturella och religiösa traditioner möts för att föra en ärlig, öppen, kritisk diskussion utifrån denna kunskapsfråga ter sig för min inre blick som en fullt realistisk och underbar framtidsmöjlighet. Det skulle skapa en ny poetisk rymd över vår utsatta, mångkulturella värld. Jag tror att det skulle vara ett viktigt steg i vår utveckling till en global kultur. Det skulle sannolikt då också vara värdefullt om man kunde skapa några enkla rituella former där man tvärsöver alla gränser av religiös, politisk, språklig, vetenskaplig art kan uttrycka sitt gemensamma engagemang i detta storslagna frågekomplex.

Blotta existensen av en sådan tvärkulturell, tvärreligiös, tvärpolitisk och tvärvetenskaplig kritisk dialog – med erkända och respekterade företrädare för t.ex. olika politiska riktningar, modern filosofi, judendom, olika kristna kyrkor, psykologi, sekulär humanism, buddhism, teologi, olika islamska riktningar, ekonomi, hinduism, statsvetenskap, psykodynamisk tradition, sociologi, schamanism m.fl. – skulle med stor sannolikhet bidra till att göra det lättare att på sikt hitta politiska lösningar för hur vi ska skapa ett globalt samhälle i ekologisk balans där det finns psykiskt och materiellt utrymme för varje människa att medvetet ta sig an den stora gåtan att vara människa.

PS. (januari 2014). Sedan den 20 januari 2014 är nätboken ”Existentiell livssyn – kristen tro?” (1999) tillgänglig som ebok via Elib och Alternaliv förlag. Den kan köpas hos de flesta nätbokhandlar (79 kr) eller lånas på bibliotek.  Se vidare blogg Nr 56DS.

Sidan är skapad den 28 januari 2011.
Några små ändringar är gjorda den 28 augusti 2011 och den 24 maj 2012.

3 kommentarer till Kunskapsfråga och vision

  1. Dan Landgré skriver:

    Hej Gustaf!
    Ja, jag kan ju bara hålla med dig!
    Kram
    Dan

  2. Anders Parbrink skriver:

    Kommunikationens effekt på kroppen kan inte bevisas vetenskapligt eftersom det är information i mellanrummet det handlar om och därmed hör det inte hemma i vetenskapen. Psykologin och psykoterapin rör sig i gränslandet men gör om allt sitt till en sorts produkt för att få fortsätta att höra hemma inom vetenskapen och ska slippa att ingå under religionen. Så blir atmosfärens fält mörkat och glömt. Detta primärarbete som jag talar om, är inte psykoterapi utan placeboeffekt. Det handlar om närvaro här och nu, och om man är i den medvetenheten så blir kroppen glad och då producerar kroppen nya celler, eller tar obrukade celler i bruk och skickar med ‘adresslappar’ och lagar trasiga celler.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s