Nätboken Existentiell livssyn – kristen tro? har i slutet av maj 2020 materialiserats som fysisk bok. Den kan inhandlas på t.ex. Bokus och Adlibris. Det är Tomas Walch och Alternaliv förlag som tagit detta helt oväntade initiativ. Med undantag av ett kort nyskrivet förord så är det samma text som i nätboken som funnits på internet sedan hösten 1998. I det nya förordet berörs de globala ödesfrågorna om klimat, ändliga resurser, biologisk utarmning mm. Dessa frågor har fått en allt större plats i mitt liv. De finns bara i marginalen som en svag bakgrundston i boktexten från 1999.
Nedan först kort om bokens långa tillkomsthistoria. Sedan en presentation av boken som funnits på Internet sedan början av 2000-talet. Den skrevs någon gång efter att nätboken gjorts definitiv höste 1999. (Anm. 1998 eller 1999 – båda årtalen är rätt!)
Om bokens tillkomsthistoria.
Bokens tillkomsthistoria till en fysisk bok man kan hålla i handen sträcker sig över nästan 40 år om jag utgår från det första medvetna skrivpasset hösten 1981. Men då fanns det ett viktigt förspel under ett antal år som började 1972. Det gällde ett visionärt projekt i ett bostadsområde kring människosyn och sekulär livsåskådning.
Efter ett tvåfaldigt misslyckande 1979 och 1980 med att få ihop tillräckligt många för en studiecirkel i två olika bostadsområden beslöt jag hösten 1981 att försöka skriva en bok utifrån de tankar som var grunden i projektet. I förberedelserna för den tänkta studiecirkeln hade jag skrivit ganska mycket. Så det fanns ett, i mitt tycke, bra utgångsmaterial. Jag gick ner på halvtid på mitt postjobb för att få det tidsutrymme som kändes nödvändigt. Jag trodde att jag skulle greja det på ett år. Arbetsnamnet var ”Rädslan, döden och paradiset”. Det blev ett år till och ett år till. Efter åtta år, hösten 1989, kom detta första skrivprojekt till vägs ände. I efterhand kunde jag konstatera att det sannolikt stupade på att mitt förhållande till kristen trostradition så långt hade varit tabu. Och det är nästan en historia för sig.
Ett udda skolprojekt våren 1990, ”Budord för en modern tid”, bidrog till att jag fick luft under vingarna. I mitten på augusti 1990 blev jag drabbad av passionsdramat. Detta trots att jag var lika mycket av gudlös ateist som innan! Mitt kristendomstabu bröts. Detta tabu sa att det var den yttersta hädelsen att som gudlös ateist göra anspråk på delaktighet i kristen tradition. Detta tabu inte bara bröts, det kändes dessutom som en plikt och skyldighet att försöka synliggöra den gudlösa infallsvinkel till kristen tro som tagit form med sådan kraft. Det kändes viktigt att förmedla hur den kristna traditionens berättelser, begrepp, talesätt, troserfarenheter etc så överraskande hade började leva med stor kraft. Sedan blev det ett antal år av intensivt arbete med att hitta orden. Det första synbara resultatet av mitt fleråriga skrivarbete var artikeln “Har kristen tro en framtid?” i tidskriften Vår Lösen hösten 1996. Då hade bokmanuset redan samlat ett antal refuseringar. Ett år senare var bokmanuset klart i den form som blev nätboken. Refusering nio och tio, från Natur och Kultur respektive Verbum, avgjorde saken.
Mycket av de grundanalyser jag gjort i det strandade projektet under 1980-talet kom till användning.
Hösten 1997 hade internettekniken mognat så pass att det var möjligt att göra en webbpublicering. Jag barskrapade mina tillgångar och köpte en då modern dator med Windows, modem och internetleverantör. Mycket jobb och snyggt hantverk vad gäller boken. Jag fick lära mig från scratch. Sedan många tusen nedladdningar av varje bokkapitel. 2014 blev det en ebok genom en främmande människas försorg. Och ett publicderingsbidrag från Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm.
Och nu har det blivit en tryckt bok. Det har gått 39 år sedan jag gick till min arbetslägenhet för det första organiserade skrivpasset hösten 1981. Det var en blandning av förväntan, beslutsamhet och oro kring vad jag gett mig in på.
PS. (2020.09.09). Poddintervju. Om man är nyfiken på mer av bakgrund och drivkrafter för tillkomsten av boken ”Existentiell livssyn – kristen tro?” så kan intervjun i G-podden, avsnitt 6, rekomenderas. Det har rubriken ”Ateistisk religiositet?”. G-ordet har satt rubriken. Rubrikvalet är lätt utmanande för mig och sannolikt än mer för en del andra – och samtidigt kul. Rubriken gör mig varse hur jag har pendlat genom åren när det gäller att ge en rimlig och kulturellt gångbar definitition av begreppet ”religiös”, ”religiositet” och ”religion”. DS.
Presentation av boken.
(från början av 2000-talet)
Hur ska vi leva för att en grundupplevelse av mening och hemhörighet i tillvaron ska kunna fördjupas? Vad kan urholka dessa livsviktiga kvaliteter?
Innehållsförteckning: sidan 1 av 5.
Genom ingående analyser av den ansvariga hållningens betydelse, våra utsatta livsvillkor och av möjligheten att kärlek och förnuft kan utvecklas till allt starkare krafter i våra liv synliggörs den inre dynamiken i två motsatta livshållningar, i boken kallade delaktighetens respektive likgiltighetens livshållning. Analyserna visar att den existentiella tro-otro-problematik som utgör grunden för dessa båda livshållningar ingår i våra mänskliga existensvillkor. Mycket summariskt gäller denna trosproblematik huruvida vi tror att kärlek och förnuft kan utvecklas mot allt större bärighet i våra konkreta förgängliga liv och också tror att de i bästa fall kan bli styrande krafter överordnade våra rädslor, behov och beroenden. Tro i existentiell mening är att tro på denna möjlighet och att efter bästa förmåga bejaka den i sitt vardagliga liv. Otro är att avvisa eller förneka denna möjlighet.
Bokens analyser gör det möjligt att med stor tyngd hävda att vårt förhållningssätt till denna existentiella trosproblematik är avgörande för hur våra liv kommer att gestalta sig. Då speciellt vad gäller utvecklingen av kvaliteter som mening, hopp och en grundupplevelse av hemhörighet i tillvaron. Det gäller en trosproblematik som vi alla lever med och måste förhålla oss till oberoende av om vi betraktar oss som religiösa eller ej, oberoende om vi är kristna eller ateister, judar eller muslimer etc.
Efterhand får det existentiella perspektiv som utvecklas fungera som en tolkningsnyckel visavi olika sidor av kristendomen. Ett resultat är att centrala kristna begrepp, berättelser och talesätt allt som oftast börjar ‘tala’ på nya och ibland utmanande sätt. Synd, nåd och tron på den uppståndne Kristus är några begrepp som börjar leva från det existentiella, icke-teistiska perspektiv som är bokens grund. Det poetiska uttrycket ”Livets väg” är ett annat. Samtidigt synliggörs på ett teologiskt reflekterat sätt den mörka skuggsida som är en ofrånkomlig del av kristendomens historia.
Innehållsförteckning: sidan 2 av 5.
Kan man vara kristen utan att tro på en personligt handlande Gud och ett liv efter döden? Bokens välargumenterade ‘ja’ på denna fråga är på tvären mot den förhärskande uppfattningen i såväl den sekulära som den kristna kultursfären. Sammantaget utvecklas en distinkt och väl sammanhållen existentiell tolkning av kristen tro.
Samtidigt som viktiga frågor med omedelbar relevans på det personliga planet belyses, gör bokens analyser det möjligt att ifrågasätta många av de uppfattningar om kristen tro som dominerar i samtidskulturen, såväl i den kristna som i den sekulära. Utifrån en personlig läsning kan boken vara ett stöd att bättre få syn på viktiga sidor av den egna erfarenhetsvärlden.
På det intellektuella planet problematiseras förhärskande föreställningar om religiositet, sekulariseringens innebörd och vad som utgör kärnan i kristen tro utifrån ett existentiellt, icke-teistiskt perspektiv. Centrala demokrati- och värdefrågor belyses.
Bokens utmaning visavi organiserad kristenhet och samtidens teologi sammanfattas i sista kapitlet under beteckningen den existentiella kristendomstesen: att det bärande i kristen tro gäller vårt förhållande till den existentiella sida av verkligheten som boken försöker synliggöra och att kristendomens egenartade kraft i begynnelsen berodde på viktiga och nyskapande insikter om denna verklighet. I detta perspektiv kan det traditionella trosspråket med dess berättelser, begrepp, föreställningar, riter inte förstås som något en gång för alla givet av en transcendent makt, Gud, utan som ett mänskligt sätt att gestalta och tolka dessa insikter med hjälp av det språk och de föreställningar som stod tillbuds i samtiden.
Den existentiella kristendomstesen innebär att förståelsen av den kristna trons centrum förskjuts från vad som i boken kallas de teistisk-metafysiska trosfrågorna (tron på en personligt handlande Gud, ett liv efter döden, att Jesus var Guds son m.fl.) till den existentiella trosproblematik som är bokens fokus.
Denna tro och den livshållning den är förbunden med, här kallad delaktighetens livshållning, kan formuleras och motiveras inom ramen för olika kulturella föreställningsvärldar. Den kan också i stor utsträckning vara intuitiv och ordlös. Den är kristen när den finner näring och stöd i den kristna kyrkans liv och berättelserna om Jesu liv, död och uppståndelse.
Kristendomens berättelser, begrepp, riter och föreställningar framstår i detta perspektiv som ett historiskt banbrytande sätt att gestalta och ge ord åt denna existentiella tro och de erfarenheter den är förbunden med. Som bärare och förmedlare av denna tro blev den kristna kyrkan ett stöd såväl för den existentiella trons fördjupning hos den enskilda människan som dess utbredning i världen.
Utan den ram som bokens helhet utgör skulle den existentiella kristendomstesen bli hängande i luften och inte vara speciellt intressant. Genom den samlade tyngden i bokens analyser gör den anspråk på att bli tagen på allvar i en seriös diskussion om kristen tro och det kristna arvets betydelse för den västerländska kulturkretsen. Sammantaget formas en tolkning av kristen tro som ger en distinkt visionär bild av den kristna kyrkans kallelse och uppgift i vår tid. Via bokens omfattande notdel upprättas efterhand en kritisk dialog i det samtida – och historiska – teologiska landskapet.
Delaktighetens livshållning, existentiell tro och de två portarnas kyrka är några av de centrala begrepp som utvecklas och fungerar som nav för bokens analyser och diskussioner.
OBS. Denna presentation skrevs något år in på 2000-talet! Lite osäkert om det kan ha varit år 2000 eller 2001. Men den ger fortfarande en god bild av boken ”existentiell livssyn – kristen tro?”. Vill man läsa det nyskrivna förordet får man köpa boken eller låna den på biblioteket.
PS. Se också under fliken “Bok 2020”.
Bidra gärna till att uppmärksamma andra på boken.
Den kan köpas på bland annat Bokus och Adlibris.
Om du är nyfiken och inte vill köpa den så fråga efter den på ditt bibliotek!
Ju fler bibliotek som har ”Existentiell livssyn – kristen tro? i sina hyllor desto bättre! DS.
PS 2. (6.6.2020). Rubriken har ändrats. Ingressen har bearbetats för bättre flyt. DS.
PS 3. (6.6.2020). Det har skapats en Facebooksida för boken. DS.
Gustafs videoblogg 
Jag vill gratulera och önska Dig lycka till. Självfallet ska jag köpa boken via Bokus. Jag hoppas den uppmärksammas och ges det erkännande som den förtjänar. Jag läste nätboken för ett tiotal år sedan men ser nu fram emot att läsa den igen på ett mer lättläst sätt än via en skärm. Det går då lättare att göra egna kommentarer i själva boken och på det sättet tränga djupare in i och själv bearbeta frågeställningarna.
Stort tack för ditt grattis Staffan Sandin! Ja, det är mycket bättre att läsa en tryckt text. Inte minst för att man kan stryka under, skriva kommentarer, kritik, funderingar i marginalerna. Jag hoppas att boken håller väl för en omläsning efter tio år. När det gäller att hitta ut i en bredare offentlighet så kommer det sannolikt att vara en tuff och svår väg. Och jag tror att personliga tips kanske är den viktigaste vägen. Om boken håller väl vid din omläsning så tipsa gärna i din vänkrets – och någon tidning/tidskrift – eller radioprogram – som du har pejl på.
Jag funderar på om jag ska försöka hitta ett koncept för att publicera läsarreaktioner på boken. Det kan var problematiseringar, allvarlig kritik och/eller att lyfta fram delar och resonemang som man tycker är speciellt viktiga. Man kan tänka sig några olika format. 1) Max 1000 tecken. Ska kunna användas för återpublicering på annat sätt i arbetet med att göra boken känd i en bredare offentlighet. 2) Max 3000 tecken. Typ kort recension. 3) Max 10000 tecken. En kort reflekterande essä. Men det kommer i så fall att vara som hitintills – att inläggen måste godkännas. Frågan är om jag ska skapa en särkild blogg där kommentarfältet är reserverat för reaktioner på boken. Eller om man ska hitta på en annan lösning.
Detta skulle nästan kunna utvecklas till en sorts seminarie. Som ängslig ensamvarg blev det aldrig några seminarier varken under bokens tillkomsttid eller efter nätpubliceringen. Läget är på många sätt annorlunda nu. En tryckt bok och en öppnare och mindre ängslig person. Man skulle kunna bjuda in de som skriver reaktioner och kommentarer på boken att senare delta i en Zoomträff och diskutera vidare. Då skriver man i sin kommentar om man är intresserad av att delata i en Zoomträff.
Staffan har du några funderingar kring detta?
Den enda bok jag skrivit är en släktbok om min farfarsfar och som endast hade släkten som potentiella läsare. Så jag har inte så mycket erfarenheter av hur man bör gå tillväga för att marknadsföra och följa upp en bok som man skrivit och vill lansera. Men man måste nog lägga upp olika strategier för å ena sidan hur man ska kunna få personer att över huvud taget intressera sig för och läsa boken och å andra sidan fundera över hur man senare kan får en bredare diskussion om bokens innehåll, alltså låta boken leva vidare. När det gäller den första frågan tror jag att det är viktigt att inte alltför tydligt framhålla att boken är från ett ateistiskt perspektiv eftersom detta kan hindra en del från att intressera sig för boken. Betona i stället särskilt det allmängiltiga och det gemensamma i existensen att vara människa (vilket din bok också handlar om). Jag har personligen en gedigen kyrklig bakgrund sedan flera generationer tillbaka och har idag många vänner och släktingar som är kyrkligt engagerade såväl inom frikyrkor som Svenska Kyrkan. Jag tror mig veta att det finns många inom kyrkorna som har funderingar om hur ”Gud” kan förstås utifrån dagens kunskaper och föreställningar. Öppenheten är nog i vida kretsar betydligt större än man kanske ibland utifrån föreställer sig. Går det att i samarbete med Tomas Walch resa runt och presentera boken? I möte med människor är det förstås väldigt viktigt att framförallt har en öppen dialog med lyssnarna. Jag tror att din bok kan vara viktig för många att själva föra sina egna funderingar vidare.
Kul! Ska köpa. /H
Carl Gustaf! Jag har på nytt läst hela din bok, nu i fysisk form. En intressant vecka onekligen. Det är mycket att ta in. Några frågor vill jag nu ställa till dig. I Rom 2 kap 12-16 behandlar Paulus bl a hur lagen förhåller sig till hedningarna. Är inte det som sägs där ett utmärkt stöd för ditt grundläggande synsätt inom den existensdynamiska teologin, jämfört med bibeltexten att ”det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan”? Jag tänker särskilt på bokens avsnitt 1.4 och talet om ”universella erfarenhetskategorier” och ”existentiella grundstrukturer”, dvs sådan som tillhör människans grundkonstitution och därmed utgör ”människolivets ofrånkomliga existentiella realiteter” (s. 17). Har du också funderat på om begreppet ”naturlig teologi” har någon bäring på dina grundläggande resonemang i den del som jag nu refererar till? Du får gärna kommunicera direkt med mig via mail. I så fall behöver du inte lägga ut min text publikt. Jag vill gärna veta om jag förstått dig korrekt.
Hej Staffan! Din uppmuntrande och intressanta kommentar hamnade i limbo. Och så även inlägget med dina kloka och engagerade tankar kring marknadsföring. Det kan tyvärr bli så om jag inte svarar inom en vecka. Jag ber om ursäkt och beklagar!!
Det är väldigt uppmuntrande och spännande att du läst boken igen, nu i dess fysiska form. Det är förstås värdefullt för mig att få veta att boken håller för en omläsning. Och då av en vaken och kritiskt reflekterande läsare med såväl personliga ingångar som erfarenheterna av det starka kyrkliga engagemang som finns i din släkt sedan generationer – och även bland vänner nu.
Jag tror att du uppfattat mig rätt. När det gäller begreppet ”naturlig teologi” så står det för en syn att människan kan få kunskap om Gud genom förnuftet. Motpolen är ”uppenbarelseteologi”, att människan bara kan få kunskap om Gud genom uppenbarelse. Uppenbarelsen genom Skriften och Jesu liv och verk – eller genom uppenbarelse i det personliga livet.
Problemet för mig med dessa begrepp är att jag under den mångåriga process som ligger bakom bokens tillkomst aldrig har haft någon som helst ambition att ”få kunskap om gud”. Men om jag sekulariserar dessa begrepp och lägger gud på hyllan och i stället ställer frågan om hur vi kan få kunskap om det som är mest avgörande viktigt för våra liv. Då inte minst vad gäller grundförutsättningarna för att kvaliteter som mening, hemhörighet i tillvaron, förmågan till samarbete och ansvarstagande för det gemensamma ska kunna ta form och fördjupas. Vad kan hjälpa oss att utveckla denna kunskap. Jag skulle då säga – dels genom förnuftet (kunskap, forskning, logisk analys av erfarenheter och fakta) men också genom uppenbarelse, då förstått som viktiga insikter som oväntat kan ta form och ge avgörande viktiga impulser till att hitta viktiga kunskapsbitar. Men i en sekulariserad förståelse av dessa begrepp så får aldrig ”insikten” bli ensam herre på täppan. Det som tagit form måste prövas mot förnuftets kritiska granskning och de erfarenheter och den kunskap som redan finns.
När det gäller din fråga om Paulus så kan jag ju säga att jag inte är någon stor bibelläsare. Jag har skrivit om Paulus en gång. Det gäller frågan om tro och otro med utgångspunkt i Romarbrevets 1:a kapitel. Det är väldigt kritiskt men öppnar mot slutet för att Paulus eventuellt, t.o.m sannolikt, är något mycket viktigt på spåren.
Blogg Nr 4 om Paulus och otro: Texten tog form i ett meningsutbyte med Mattias Martinson, professor i systematisk teologi i Uppsala. Därav du-tilltalet.
När det gäller formuleringen ”få stöd för” så blinkar mina röda lampor. I den tankefiguren ligger, i min tolkning, att man genom citat söker legitimitet, i detta fall kristen legitimitet, för den egna uppfattningen. För min del blir det en sorts svek mot den ”förståelse av människans situation och existenvillkor” som under en lång följd av år fått allt tydligare konturer. Det är mycket viktigare och intressantare vad det får för stöd av läsarens kunskap och personliga erfarenheter. Då sätts tankestoffet också in i en samtida dialog där man tillsammans kan råka bli lite klokare.
Det är en helt annan sak att gå i dialog med Jesus eller Paulus och bråka med dom som jämlikar för att jag tycker mig förstå att dom, som jag, just bryr sig om människans situation. Då är det inte att underdånigt ”söka stöd”. Det finns rejält knepiga sidor hos både Jesus och Paulus som jag inte kan sticka under stol med. Den länkade texten ovan om Paulus och ”otro” är ett exempel. Ett annat exempel är en inlägg i en debatt med två pingspastorer i Östra Småland för två år sedan som gäller synen på Jesus. Rubrik: ”Nr. 108. Bedragare, galning, Gud – eller människa”.
Det finns en Facebookgrupp där det prövas ett nytt koncept för meningsutbyte kring bokens tankegods. Där pågår ett ”textsamtal” mellan mig och Erik Stenberg-Roos, präst i Svenska Kyrkan i Utlandet (SKUT). Det rullar på i sakta mak med runt ett inlägg i veckan. Det började den 26 juli. Vi har avhandlat två teman: 1. Traditionell kristen tro??” och ”Den existensreligiösa livssynen”. Totalt 14 inlägg i nuläget. Facebooksidan heter ”Existentiell livssyn – kristen tro? … diskussionsgrupp”. Den är öppen. Du är jättevälkommen att vara med. Och du får förstås bjuda in andra om du finner det motiverat.
Tack Carl Gustaf för kommentarer. Lite slarvigt av mig kanske att skriva ´utmärkt stöd för´ när jag egentligen menade något i stil med ´ligger i linje med´. Dina tankar vilar förstås på sina inneboende egna kvaliteter. Jag håller med om att ´kunskap´ resp. ´uppenbarelse´ är tveksamma kategorier/dikotomi. De processer som finns inom oss är så mycket mer komplexa och sammansatta. Det går ofta inte att benämna ens egna tankar: insikt? kunskap? logik? etc Jag gillar dina resonemang om detta. Jag är långt ifrån någon expert på Paulus; dessutom vet man inte alltid vad han själv menar. Åtminstone sex av de tretton böcker i NT som tillskrivs Paulus anses dessutom av många forskare ha skrivits av andra. Jag har försökt få en recension av din bok publicerad i veckotidningen Sändaren. Men det verkar inte ta in den i tidningen (har väntat i 2 mån). Men din bok ligger kanske för långt ut från den teologiska huvudfåran för att få utrymme. Tyvärr! Jag har gått med i den FB-grupp som du rekommenderade.
Hej Staffan! Jag gissade att vi var överens om detta med ”stöd”. Men jag behövde bli tydlig för såväl min egen skull som för andra läsare på bloggen. Jag uppskattar också hur du understryker det väldigt komplexa och svårfångade när det gäller det kunskapsområde vi talar om.
Jättespännande att du försökt få in en recension av boken i Sändaren. Jag tycker absolut att du ska försöka igen. Då kan det vara bra att veta att Tomas Walch som är eldsjälen bakom förlaget Alternaliv och utgivningen av ”Existentiell livssyn – kristen tro?” hör hemma i Equmeniakyrkan och är på väg att bli pastor där. Ett tack till ”eldskälen Tomas Walch” avslutar det nyskrivan förordet. Apropå Sändaren så var det ett dubbelsidigt intervjureportage med honom i Sändaren nr 21/2020. Den kom ut i mitten på maj.
I G-podden som Tomas Walch driver tillsammans med vännen Henrik Betnér, hade vi ett timslångt samtal som publicerades den 26 augusti. Rubrik: ”Ateistisk religiositet? En intervju med Carl Gustaf Olofsson”. På ett ställe där uttrycker Tomas Walch att boken ”Existentiell livssyn – kristen tro?”, då som nätbok, gav avgörande impulser till att skapa nätverket ”Kristen bortom Gud”.
Om du gör ett ny påstötning till Sändaren med din recension och lite snyggt lyfter fram dessa omständigheter är det förstås närmast tjänstefel av Sändaren att inte ta in din recension. Håller tummarna!
Trevligt att du gått med i diskussionsgruppen kring boken. Du är välkommen att komma med synpunkter kring upplägget. Det är ett nytt och lite ovanligt koncept. Den relativa långsamheten passar mig och är nog närmast en förutsättning för min del. Men det kan ju bli lite långsamt och enerverande för de som följer.
Carl-Gustaf! Ibland kan det vara lite känsligt att diskutera i ett öppet forum som din blogg är……Har du någon privat mail-adress som jag kan utnyttja och skriva direkt till dig?
Hej igen Staffan! Jag testade att skicka ett mail till dig i fredagskväll via en mailadress jag hittade i anslutning till någon av dina kommentarer. Har det kommit fram så var det rätt. Annars får du maila till den mailadress som är knuten till bloggen – carl.g.olofsson (at) gmail.com.
Hej igen! Jo, jag fick ditt test-mail till min mail-adress staffansandin50@outlook.com . Men det låg i skräpkorgen så jag såg det först nu. Jag antar att du fått ett mail som jag skickade tidigare idag. Staffan
Skickades från E-post för Windows 10
Hej igen Staffan. Ditt mail har kommit fram. Jag öppnade datorn först för en stund sedan. Jag har läst! Jättetack! Jag återkommer via mail inom något dygn. Så nu vet vi att kontakten via mail fungerar.