112. Antropocen och energiförbrukning i ett globalt perspektiv

.

För ett par veckor sedan fick jag syn på en snygg grafisk redovisning av den globala energiförbrukningen från år 1800 till och med 2017.  Den har funnits i huvudet sedan jag först fick syn på den. I bakgrunden eller som ett koppel påträngande frågetecken och utropstecken.

Det var nästan en chock när jag efter två eller tre dagar upptäckte att det stora lila fältet var naturgas och inte kärnkraft (nuclear) som jag lite slarvigt hade uppfattat det som. Efterhand som dagarna gått har begreppet “fossilfritt” utifrån grafen vackra färgfält alltmer börjar lysa med någon sorts inre eldskrift. Ett par gånger har jag vaknat mitt i natten med frågan om vad den vackra grafen egentligen betyder mera handfast. För ‘jordsystemen’? (för att använda ett av docent Martin Grens ord i hans föreläsning om människan i antropocen)? För den heliga tillväxten? För rimlig fördelning? För framtiden för det globala samhället på 100 års och 1000 års sikt?  Och sist och inte minst: säger grafen något viktigt om mitt konkreta vardagliga liv här och nu?? Säger den något om mitt liv om 10 år?

Grafen är indelad i snygga färgfält beroende på energislag. I botten finns bioenergi. Det är det brunröda fältet längst ned som inte förändrats mer än marginellt sedan 1800-talets början. Sedan kommer de fossila energislagen kol, råolja och naturgas. Därefter har vi vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och solenergi och – överst – övriga förnybara energislag.

 

Om man klickardenna länk så öppnas grafen på internet. Då kan man röra muspekaren och få fram siffror för de olika energislagen under olika årtal. Från 1965 och framåt finns uppgifter för varje år. Från 1960 och bakåt är det 10-årsintervall ända tillbaka till år 1800!

Kurvorna för ekonomisk tillväxt och ökad energiförbrukning har följt varandra väldigt nära sedan industrialismens början. Det är viktigt att ha i bakhuvudet.

.

2017 – hur många procent är fossil energi?

Total energikonsumtion år 2017: 153 595 TWh

Fossil energi: 133 852 TWh  = 87,1%
Förnybar energi: 19 740 TWh  = 12,9%
Kärnkraft: 2 636 TWh      = 1,7%

Vad är förnybar energi?

Jag har efterhand som jag mediterat över denna graf blivit medveten om att det är ganska missvisande att klumpa ihop all förnyelsebar energi när man ska försöka förstå hur vi ska ersätta den fossila energin för att reducera utsläppen av växthusgaser. Uttaget av bioenergi ligger sannolikt nära max. Det är det nedersta bruna fältet i grafen. Dessutom blir det förstås koldioxid när man förbränner biomassa. Träden gör mest klimatnytta när de får stå kvar och växa eller används för att bygga hus och tillverka möbler.

Vattenkraften kan sannolikt inte byggas ut mer än marginellt. Och när man bygger ut är det såväl stora naturvärden som markrättigheter (ofta för ursprungsbefolkningar – samer, indianer etc) som står på spel.

Det är ganska rimligt att leka med tanken att uttaget av bioenergi och vattenkraft bara kan öka ganska marginellt. Och i det stora fossilhavet är även en högst osannolik fördubbling av bioenergi och vattenkraft att betrakta som marginell. Sedan har vi även det osäkra kortet med kärnkraft.

Med ovanstående resonemang i bakhuvudet så kan man titta på den icke-fossila energiproduktionen år 2017.

Total energikonsumtion 2017 – 153 596 Twh
Vattenenergi 2,6 % (4060 Twh)
Sol, vind och övrig förnyelsebar energi: 1,4 % (2153 Twh)
Bioenergi: 7,1 % (10 895 Twh)
Kärnkraft: 1,7 % (2636 Twh).
Olja, kol, naturgas: 87,1 %. (133 782 Twh) Skall ersättas!

 

Produktionen av förnybara energi växer snabbt!

Det sägs ofta att den förnyelsebara energin ökar snabbt. Det är sant! Från 2012 t.o.m 2017 har sol, vind och övrig förnyelesebar ökat från 1053 TwH till 2153 Twh. En fördubbling på fem år! I siffror har den förnyelsebara energin med tillväxtpotential ökat med 1100 Twh på fem år. Under samma fem år har olja, gas och kol ökat från 127 466 Twh till 133 853 Twh. Den fossila energikonsumtionen har alltså under dessa fem år ökat med 6 387 Twh. Dvs att under denna femårsperiod med en exceptionellt snabb ökning av den förnyelsebara energi har vår förbrukning av fossil energi ändå ökat 6 ggr så mycket.

Vattenkraft och bioenergi har inte räknats in eftersom potentialen för ökning är högst begränsad. Den bistra sanningen är att vår förbrukning av fossil energi fortsätter att öka. Tillskottet av förnyelsebar energi har ännu inte fått den fossila energiförbrukningen att börja minska på den globala arenan. Jag säger det en gång till: DEN SNABBA ÖKNINGEN AV FÖRNYELSEBAR ENERGI HAR ÄNNU INTE FÅTT VÅR FÖRBRUKNING AV FOSSIL ENERGI ATT BÖRJA MINSKA!!

Den förnyelsebara energin har än så länge inte ersatt en endaste Twh fossil energi. Den har bara plusat på vår totala globala energiförbrukning. Man kan säga att den förnyelsebara energin har bidragit till att upprätthålla en fortsatt global tillväxt och en fortsatt ökad global energikonsumtion.

.

PS. Jag kan inte låta bli laborera med tanken på en personlig energibudget utifrån någon form av rimlig fördelning i ett globalt rättviseperspektiv och med utfasad fossil energi. Och då förstås med hänsyn till mycket större behov av energi för att värma bostäder, institutioner och fabriker på de nordliga delarna av jordklotet. Jag kanske återkommer med lite tankelekar kring det. Men det är ju en fråga man kan fundera över själv utifrån den vackra grafen – om man vågar.  DS.

PS 2. Klimat och ändliga resurser – en moralisk fråga?!”. Jag passar på att göra reklam för ett panelsamtal på Kalmar Stadsbibliotek – mitt i biblioteket, måndagen den 4 mars 2019 kl 18. Inget inträde. Jag är moderator. Man kan läsa mer om arrangemanget och panelen på Humanisterna Kalmars blogg. Det finns också ett evenemang på FacebookDS.

PS 3. Det finns röster som på ett kunnigt sätt ifrågasätter ekonomisk tillväxt som samhällelig grundnorm. I ett förarbete till ekonomidelen i FN:s hållbarhetsrapport ”Global Sustainable Development Rapport 2019” så har BIOS Research Institute (Finland) tagit fram rapporten: ”Governance of economic transsition.” Det publicerades i  augusti 2018. Det är också motiverat att påminna om den brittiske ekonomen Tim Jacksons ”Prosperity without growth – economics for a finite planet” (2009) och på svenska 2011 med titeln: ”Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle”. Boken väckte mycket uppmärksamhet när den kom ut på svenska och recenserades i många tidningar – bl.a. i DN och Göteborgsposten. Boken var resultatet av en utredning som beställts av brittiska labour. Antologin: ”Att svära i kyrkan – tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet” publicerades 2013. Den finns tillgänglig på internetDS. 

 

Annonser

Om Carl Gustaf Olofsson

I am born in 1948 and living in Småland in the south of Sweden. I am writer and webbmaker. I have earned my living as postman, now retired. Now I am earning som extra money by working with wood - look at www.specialsagat.se. I am member in the Swedish Humanist Federation - Humanisterna - since 2010
Det här inlägget postades i antropocen, etik, klimat och miljö, Okategoriserat och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till 112. Antropocen och energiförbrukning i ett globalt perspektiv

  1. satovas skriver:

    Uppskattar att du skickar dina inlägg! Tack, Hasse

  2. Hej Hasse! Tack för dina uppmuntrande ord!

Lämna ett svar till Carl Gustaf Olofsson Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s