Nr 72. Existentiell religiositet. Gudlöst och sekulärt. Sidotext till David Thurfjells ”Det gudlösa folket”

Jag har just börjat läsa David Thurfjells ”Det gudlösa folket. De postkristna svenskarna och religionen” (Molin & Sorgenfrei, 2015). Läsningen av första kapitlet har gett upphov till blogg ”Nr 71. Vad betyder religiös. Kommentarer till första kapitlet i ”Det gudlösa folket” av David Thurfjell”. Jag lägger ut denna text för att ge en sidobelysning av  Thurfjells oklarhet kring begreppet ”religiositet” som jag diskuterar i bloggkommentaren. Texten publicerades ursprungligen på Internet sommaren 1998. Trots att den har några år på nacken är den i högsta grad relevant.

Existentiell religiositet.

Jag ska här antyda konturerna av en livssyn och livshållning som enligt min mening är religiös trots att den inte bygger på några övertygelser om t.ex det personliga livets fortvaro bortom döden och existensen av en personligt skapande och handlande kosmisk makt utanför och oberoende av människan. Denna religiösa grundhållning kallas här existentiell religiositet.

I en existensreligiös livshållning finns utrymme för intensiva upplevelser av skapelsen och människovarandet som under och gåta, andlöshet inför det ofattbara att finnas till som en medvetet kännande och reflekterande aspekt av kosmos, av ‘hemhörighet i tillvaron’, djup och oresonlig kärlek till livet på gott och ont – inte för att det är gott, rättvist, harmoniskt utan trots dess brister, trots att det drabbar människor med gåvor och olyckor utan någon bakomliggande gudomlig eller karmisk rättvisa, en kärlek till livet för att det är. Den rymmer föreställningen att vi som människor kan utveckla en alltmer djupnande kärlek och medkänsla i förhållande till medmänniskan. Det innebär att det ibland kan växa fram en upplevelse av personligt ansvar – av en personlig kallelse som är förpliktigande, av att ha fått ett pund att förvalta – som på ett eller annat sätt gäller att försöka bidra till att göra den svårbegripliga och utsatta vandringen genom tillvaron bättre, rikare, enklare, tryggare för andra. Människor kan göra erfarenheter som under loppet av timmar och dagar dramatiskt förändrar livsstämning, tillvarotolkning och livsinriktning från något som är präglat av mörker och uppgivenhet till hopp och livsbejakelse. Det finns ett inre krav på ett medvetet och moraliskt ansvarigt förhållningssätt – till det egna livet, medmänniskan och det lokala och globala samhälle man också är en del av.

En existensreligiös livshållning handlar i sin kärna om att utveckla och fördjupa en bejakelse av och en förankring i livet och tillvaron som är bortom och oberoende av vardagens yta av positiva eller negativa upplevelser, sinnesstämningar och händelser. Den är oberoende av några garantier om kosmisk rättvisa eller livets fortsättning efter döden. Den rymmer en strävan efter att förstå och acceptera människovarandets villkor med dess utsatthet och förgänglighet. Den handlar också om ett sökande efter kunskap, betraktelsesätt, livshållningar och uttrycksformer som kan stödja en strävan att vidga och fördjupa relationerna till sitt eget inre, till andra människor, till livet och skapelsen. Den existensreligiösa livshållningen tenderar också, när den nått ett visst djup hos en människa, att utifrån en grundkänsla av förbundenhet med medmänniskan som är bortom de personliga banden och relationerna, ge upphov till ett sökande efter språk och former som kan förmedla det centrala och bärande i den egna livssynen till andra människor.

Skillnaden i förhållande till den förhärskande kulturella bilden av religiositet är att en existensreligiös livssyn inte förutsätter existensen av en personlig Gud eller av andeväsen som kan gripa in i den personliga existensen (t.ex. nåden som utifrån de flesta former av kristen tro är ett uttryck för en personligt handlande Guds ingripande i den enskilda människans liv); att den inte utgår från att det finns någon personlig existensform bortom den kroppsliga döden; att den inte tror att det finns någon bortomvärldslig garant för en slutgiltig rättvisa (t.ex. vissa tolkningar av kristendomens yttersta dom med himmel och straff) eller att det finns en perfekt och rättvis kosmisk ordning (t.ex. vissa tolkningar av begreppet karma inom hinduism och buddhism); att den inte tror att människans möjlighet att uppleva mening är knuten till existensen av en personlig kosmisk makt, Gud, som har en speciell avsikt och mening med skapelsen och våra mänskliga liv.

Man kan säga att det är en form av religiositet som inte är grundad i några metafysiska föreställningar när detta begrepp används i sin snäva och mera vardagliga betydelse.

Jag menar alltså att det i hög grad är relevant och meningsfullt att tala om vad som här kallas existentiell religiositet även om det i vår kultur ännu inte finns något sammanhållet språk eller några gemenskapssammanhang som artikulerar denna form av religiositet.

För de flesta människor i vår kultur är religiositet och en religiös livshållning närmast per definition förbundet med att omfatta teistisk-metafysiska, bortomvärldsliga föreställningar och övertygelser av ett eller annat slag. Jag menar att detta är missvisande och döljer centrala aspekter av innebörden i religiositet, tro och andligt liv, inte bara i allmänhet utan även vad gäller kristen tro. Det bidrar till att osynliggöra en viktig sida i det västerländska kulturarvet. Det försvårar också på djupgående sätt såväl det personliga som det offentliga samtalet kring de stora livsfrågor vi lever i genom att vi är människor.
(Olofsson, 1999)

—–

Textutdraget utgörs av de första styckena i första kapitlet av boken ”Existentiell livssyn – kristen tro”. Kapitelrubriken är ”Livssyn, språk och religiositet”. Kapitelpresentationen är: Om existentiell religiositet och de traditionella religiösa språkens växande oförmåga att ge ord åt de viktigaste sidorna av våra liv.

Boken publicerades i sin helhet på Internet 1998-99 efter ett antal refuseringar. Genom en engagerad människas försorg och publiceringsstöd från Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm finns den sedan januari 2014 även tillgänglig som ebok. Den kan köpas hos de flesta Internetbokhandlare. Men den finns också tillgänglig i sin helhet på Internet.

Som en kuriosadetalj kan nämnas att en tidig manusvariant till detta kapitel var underlaget för en intervju med mig i Svenska Dagbladet den 4 september 1991. Rubriken var ”Religiös utan tro på Gud” och gjordes av Ami Lönnroth.

Det kan vara på sin plats att nämna att jag efterhand upplevt det som alltmer problematiskt att försöka vidga begreppet ”religiositet” på detta sätt. Framför allt för att det offentliga språkbruket och gemene mans förståelse är så hårt knutet till att själva ordet är förbundet med att tro på någon form av högre makter och krafter. Det uppstår mest förvirring om man på allvar vill karakterisera den livssyn och tillvarotolkning som antyds i texten som religiös. Mig veterligen har det inte gjorts några allvarlig försök från religionsvetenskapligt håll – eller från livsåskådningsjournalistiskt håll – att bryta denna hårda bindning i det offentliga samtalet. Från uttalat ateistiskt håll har det gjorts några försök att rucka på detta. Ronald Dworkins ”Religion utan gud” är ett sådant försök. Alain de Bottons ”Religion för ateister” är ett annat försök. Men dessa försök har bara gett små repor i muren.

Bloggar apropå ”Det gudlösa folket” (2015) av David Thurfjell.
Nr 71. Vad betyder religiös? Kommentarer till första kapitlet i ”Det gudlösa folket” av David Thurfjell
Nr 72. Existentiell religiositet. Gudlöst och sekulärt. Sidotext till David Thurfjells ”Det gudlösa folket”  (denna blogg)
Nr 73. De existentiella livsfrågornas sekularisering. Kommentarer till kapitel 2 i ”Det gudlösa folket” av David Thurfjell.
Nr 74. Vad betyder religion? Kommentarer till kapitel 3 i ”Det gudlösa folket” av David Thurfjell.

Media. ”Det gudlösa folket” har fått mycket medial uppmärksamhet. Stort uppslag i Dagens Nyheter (26 maj), intervju i Människor och tro i SR P1  tillsammans med forskarkollegan Ann Af Burén (28 april), recension i Svenska Dagbladet (9  juni),  i Uppsala Nya Tidning (25 maj), Smålandsposten (23 juni) och Kristianstadsbladet (18 juni).  Aftonbladet hade en stort uppslagen och mycket uppskattande artikel under rubriken ”Gud bevare oss för religionen” den 18 juni. I början på juni skapades Facebooksidan ”Det gudlösa folket”  för att följa upp mediabevakning och reaktioner på boken. 

 

 

 

Annonser

Om Carl Gustaf Olofsson

I am born in 1948 and living in Småland in the south of Sweden. I am writer and webbmaker. I have earned my living as postman, now retired. Now I am earning som extra money by working with wood - look at www.specialsagat.se. I am member in the Swedish Humanist Federation - Humanisterna - since 2010
Det här inlägget postades i ateism, ateismfilosofi, Existentiell livssyn, religionsfilosofi och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s