Nr 49. Nega-metoden. Ny metod att räkna nationella koldioxidutsläpp.

Efter en veckas semesterturné så har det idag blivit ett rejält morgonpass med olästa dagstidningar. Den 30 juli hade DN Debatt en artikel med rubriken ”Vedertagna utsläppsmått leder till fel klimatpolitik” av Astrid Kander, professor i ekonomisk historia i Lund och Magnus Jiborn, filosof och frilansskribent. Det är en intressant artikel. Och jag tror att den är viktig. Dom introducerar en tredje metod, Nega-metoden, när det gäller att räkna fram ett lands koldioxidutsläpp.

Nega-metoden. Ett nytt mått för att räkna på koldioxidutsläpp.

Produktionsmetoden har länge varit den förhärskande metoden att beräkna koldioxidutsläpp. Den räknar på de utsläpp som görs inom ett lands gränser. Den är väldigt orättvis och räknar inte in de utsläpp som krävts för att producera de konsumtionsvaror vi importerar. Utifrån trycket av miljöaktivister och stora exportländer som Kina och Indien har därför konsumtionsmetoden för att räkna koldioxidutsläpp på allvar kommit in på scenen. Det innebär att koldioxidutsläppet som krävs för att producera en vara räknas in i utsläppskvoten för det land där varan konsumeras, inte där det produceras. Det är ett viktigt framsteg. Konsumtions­metoden har länge varit pinsamt frånvarande i den politiska diskussionen. För de länder som producerar stora delar av våra konsumtionsvaror är det förstås oacceptabelt att räkna ett lands utsläpp enbart utifrån produktionsmetoden. Det försvårar internationella klimatförhandlingar.

Enligt artikelförfattarna behöver konsumtionsmetoden kompletteras med ett mått på på vad som kallas Nega-emissioner (tycks vara etablerat ord inom facklitteraturen). Detta mått fäster ögonen på globala utsläppsminskningen som görs om en vara som i huvudsak exporteras produceras med mindre koldioxidutsläpp än om den producerats i det land som importerar varan. Totalt sett innebär det att de globala utsläppen för en viss konsumtion blir mindre. Artikelförfattarna nämner nämner de stora exportprodukterna järn, stål och pappersmassa för Sveriges del. Enligt artikelförfattarna måste denna typ av utsläppsvinster finnas med för att ge en rättvis bild av ett lands utsläpp. När man väger samman konsumtionsmetoden och ett mått för Nega-emissioner så har man en tredje metod för att mäta koldioxidutsläpp: Nega-metoden. Detta mått stimulerar såväl konsumtionsmedvetenhet – förhoppningsvis i form av konsumtionsminskning – som utvecklingen av smart och koldioxideffektiv produktion av de varor som exporteras. Jag tror detta är viktigt!

Detta är en högst bristfällig sammanfattning. Läs artikeln!

PS. Om man vill ha mothugg så kan man läsa bloggen ”Klimatmål” av Mikael Ståldal. Den lyfter fram produktionsmetodens betydelse för den politiska nivån. DS.

Annonser

Om Carl Gustaf Olofsson

I am born in 1948 and living in Småland in the south of Sweden. I am writer and webbmaker. I have earned my living as postman, now retired. Now I am earning som extra money by working with wood - look at www.specialsagat.se. I am member in the Swedish Humanist Federation - Humanisterna - since 2010
Det här inlägget postades i klimat och miljö och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s