Nr 42. Kan man vara troende Humanist? Och samtidigt ateist?

Kan man vara troende Humanist? Denna överraskande följdfråga från en person i publiken formulerades en bit in i tankeutbytet kring tro på seminariet ”Sekulär andlighet – finns den?”. Det var då redan helt klart att det gällde en typ av viktiga trosföreställningar som är helt frikopplade från att tro på gud och en transcendent verklighet. Samtidigt är vår hållning till dessa trosfrågor  avgörande för hur våra liv kommer att utvecklas. Jag tycker att detta behöver poängteras direkt för att så långt som möjligt försöka stoppa de gängse associationsbanorna kring begreppet tro. Denna publikfråga om vad tro kan innebära om det frikopplas från religion och om man kan vara troende Humanist samtidigt som man är ateist utgör en sekvens på tre och halv minut på sluttampen (videon: 1:20:40 – 1:24:05. Podfilen 8 sekunder senare).

En knapp vecka efter seminariet fick jag ett långt mail med en tydligt markerad uppskattning av det korta inslaget i frågestunden kring begreppet tro. Jag blev positivt överraskad och glad. Jag tycker själv att detta är en utomordentligt viktig trosproblematik och jag har lagt ner väldigt mycket möda kring att själv förstå och sedan försöka begripliggöra i språket. Samtidigt är jag ovan att få den sortens tydlig personlig anknytning till och uppskattning av detta trosbegrepp.

Skribenten som är medlem i Humanisterna tyckte att jag fångade något väldigt viktigt med detta trosbegrepp. Det gällde något han själv under många år sökt ord för utan att riktigt lyckas. Han hade innan seminariet varit inne på min webbplats ”Språk, tro och religion” och stött på begreppet ”existentiell tro”. Men där känt sig lite osäker på dess förhållande till religion och kristen tro eftersom begreppet där till en stor del är utvecklat visavi ett mera traditionellt trosbegrepp. Men i frågestunden hade det fallit på plats fullt ut. Anledningen vara att jag där på ett markerat sätt helt hade frikopplat detta existentiella trosbegrepp från religion.

En bakgrund till frågan var uppenbarligen noteringen av rubriken på min gamla webbplats ”Språk, tro och religion” där ”tro” och ”religon” hålls isär. Det var en vaken notering!

Jag kan utan vidare tillstå att detta uppskattande mail fick mig att lyssna igenom samtalsdelen av seminariet igen. Jag tyckte inte att jag hade skött den delen alls så bra som jag skulle önskat. Men med dessa uppskattande ord i ryggen så kan jag konstatera att jag överraskande väl lyckades uttrycka något av själva kärnan i det jag kallar ”existentiell tro” på detta begränsade utrymme.

Efter detta mail uppdaterade jag blogg Nr 41 med ett avsnitt om detta med tro. Men när ytterligare några dagar gått tycker jag att det gäller en så pass viktig problematik att det är värt att lyfta fram i en egen blogg.

De centrala i detta existentiella trosbegrepp gäller frågan huruvida vi tror att vi som människor rymmer möjligheten att fördjupa kvaliteter som medkänsla, omsorg, förnuft och samarbete eller om vi tror att människan till sin natur är egoistisk och enbart kan handla gott inför hotet om straff eller utsikten av belöningar. Vilken grundsyn vi bejakar och lever utifrån är avgörande för hur våra liv och våra relationer kommer att utvecklas. Den ena hållningen tenderar att stödja och utveckla upplevelsen av mening, den andra tenderar att underminera förutsättningarna för att kunna uppleva mening och tillit till en gemenskap. Denna trosproblematik har ingenting med gud och något bortomvärldsligt att göra. Det är en trosproblematik som vi är invävda i genom att vi är människor. Vår grundhållning får samma konsekvenser oavsett om vi är kristna, ateister, muslimer, buddhister eller om vi anser oss totalt ointresserade av livsåskådningsfrågor.

Seriös reflektion kring detta existentiella trosbegrepp har till min förvåning varit obefintlig under de sexton år som har gått sedan det först kom ut på den offentliga scenen. Jag har gjort en del försök att mera handfast utmana den teologiska och kyrkliga världen. Första försöket 1996 sågades av Werner Jeanrond, då ganska ny som professor i systematiskt teologi i Lund. Han förstod inte vad jag försökte ge ord åt. Sedan har det varit tyst trots flera artiklar i Svensk kyrkotidning och en kvalificerad bok på Internet – ”Existentiell livssyn – kristen tro?” (PS. publicerades som e-bok januari 2014 – finns att köpa och låna). Man kan kanske säga att det är kontroversiellt – och svårhanterligt – därför att det är svårt att få in i de förhärskande språk- och tolkningsmallarna från konventionell teologi och religionsfilosofi. Om man tar denna trosproblematik på allvar måste man samtidigt ta ställning om den är primär eller sekundär visavi den konventionella tanken att tro primärt handlar om att tro på gud och ett liv efter döden. Om man dessutom samtidigt, som jag gjort, med stor skärpa hävdar att den traditionella trosfrågan är sekundär och närmast är en ointressant intellektuell kafferepsfråga i jämförelse så blir det förstås än mer svårhanterligt.

Filosofin och den sekulära kulturens kultur- och livsåskådningsskribenter har i sin tur i stort sett helt accepterat det konventionella trosbegreppet, ytterst att den viktiga och avgörande trosfrågan handlar om att tro på någon form av personlig övernaturlig makt eller ej. Till detta kommer förstås att jag, webbplatsen ”Språk, tro och religion”, ”Gustafs videoblogg” och det fåtal artiklar jag publicerat befinner sig ute i kulturens yttermarginal. Och utan Internet skulle detta tankegods inte befunnit sig där heller. Frågan på seminariet och det uppskattande mailet får mig att lite försiktigt börja tro att den viktiga problematik det gäller kanske till slut ska hitta ut i den offentliga diskussionen.

Om man vill göra en rejäl djupdykning i denna fråga kan man läsa texten ”Existentiell tro” som ingår som kapitel 6 i boken ”Existentiell livssyn – kristen tro?”. En varning är dock motiverad. Den är skriven för mer än femton år sedan och då utifrån en teologisk referensram. Jag trodde då på möjligheten av en organiserad och väl synlig existentiell, gudlös tolkning av kristen tro inom ramen för Svenska kyrkan. Denna naiva förhoppning har jag sedan några år helt lagt på hyllan (om denna process kan man läsa i blogg Nr 37). Texten har en tydlig teologisk och kristlig sida genom att den tar sin utgångspunkt i kristen tradition både i positiv och negativ, kritisk mening. Den är en bearbetning och kritik av ett traditionellt kristet trosbegrepp och visar på en existentiell trosproblematik som är helt oberoende av traditionella religiösa föreställningar. Oavsett möjliga anknytningar till kristen tradition har grundanalysen samma giltighet. Även blogg Nr 31. Temavecka – ”Vad kan man tro på”. Del 8. Eftertankar. Tro?” berör mera kort denna problematik.

Det är för min del viktigt att förstå att för en person, Humanist och ateist, så framträdde den fulla innebörden och betydelsen av begreppet ”existentiell tro” först på seminariets frågestund. Kanske ska jag betrakta detta som en uppfordran att skriva en ny genomarbetad text om ”existentiell tro” som på ett tydligt sätt är lösgjord från alla former av traditionell religion och religiositet. Eller utveckla det i relation till Ronald Dworkins uppmärksammade artikel ”Religion Without God” i The New York Book of Review i början på april.

Annonser

Om Carl Gustaf Olofsson

I am born in 1948 and living in Småland in the south of Sweden. I am writer and webbmaker. I have earned my living as postman, now retired. Now I am earning som extra money by working with wood - look at www.specialsagat.se. I am member in the Swedish Humanist Federation - Humanisterna - since 2010
Det här inlägget postades i ateism, ateismfilosofi, ateistisk teologi, existentiell teologi, existentiell tro, Filosofi, Humanisterna och religion, religionsfilosofi, Tro-otro-icke-tro och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s