Nr 24. Temavecka – ”Vad kan man tro på?”. Del 1. Funderingar inför en temavecka i Sveriges Radio P1.

Det känns som en poäng att publicera denna blogg innan kvällens Filosofiska rummet börjar. Bloggen handlar om hur man presenterat temaveckan ”Vad kan man tro på?”. Kvällens Filosofiska rummet inleder temaveckan med en intervju med den amerikanske filosofen Hubert Dreyfus under rubriken ”Livets mening i en sekulär kultur”. Programmet börjar kl 17.03, nu är klockan 16.45!

Funderingar inför  temaveckan ”Vad kan man tro på?”

I fredags upptäckte jag ett pressmeddelande på Sveriges Radio om en planerad temavecka 14 – 21 oktober utifrån rubriken ”Vad kan man tro på?”. Ett tack till Humanistbloggen för tipset! Det är ett samarbete mellan Filosofiska rummet, OBS Kulturkvarten och Människor och tro. Med mitt starka och engagerade intresse för frågorna om tro, icke-tro och otro från ett ateistiskt, existentiellt grundperspektiv så är det förstås intressant. Senast detta engagemang gått i dagen är i en Newsmillartikel sista veckan i september (och i en blogg en vecka innan).

Så här presenteras denna temavecka:

Konflikten mellan tro och vetande har blossat upp på nytt. Nyateisterna går till frontalangrepp mot allt som andas religion. Men det finns en växande kritik mot den hårda religionskritiken: även om man inte är religiös eller tror på något övernaturligt, så behöver människan någonting att hålla fast vid. Ett fundament för att grunda en moral och för att kunna ge något slags svar på den Stora Frågan.

Så … vad ska man tro på? Här kan du följa Filosofiska rummets temavecka mellan den 14 och 21 oktober.

De första två meningarna är skrivna en första gång i en fetstilsingress innan de upprepas som ovan. Jag reagerar direkt på två saker.

Det första är att man bidrar till att underhålla ett nidbildsbegrepp – ”nyateisterna”. Det är ett bortdefinieringsbegrepp präglat av de som på ett eller annat sätt avskyr eller hatar den tuffa religionskritik som formuleras av författare som Richard Dawkins och Christopher Hitchins. Om man använder det begreppet så signalerar det inte precis en dialoginriktad hållning. I stället blir det ett trist sätt att ta avstamp genom en schabloniserad nidbild av ”den andre”. Det blir inte bättre av om man skulle ha något viktigt att säga och försöker använda det som ett sätt att locka lyssnare. Jag tycker det borde vara under Filosofiska rummets värdighet.

Det andra jag reagerade på är hela den mening där nidbildsbegreppet används: ”Nyateisterna går till frontalangrepp mot allt som andas religion.” Vilka avses? Efter att ha läst ”Illusionen om Gud” och då speciellt första kapitlet vet jag att det inte kan gälla Richard Dawkins. Döm om min förvåning när jag för en stund sedan i ingressen till kvällens Filosofiska rummet kunde läsa ”Nyateister som Richard Dawkins går till frontalangrepp mot allt som andas religion.”

Första kapitlet i ”Illusionen om Gud” har rubriken ”En djupt religiös icke-troende”. När man läser det kapitlet kan man nästan tro att Dawkins har läst och inspirerats av Alf Ahlbergs mycket intressanta bok ”Troende utan tro” från 1966. Bland en hel del annat väsentligt och intressant så skiljer Dawkins på det han kallar einsteinsk religion/religiositet visavi övernaturlig religion/religiositet. Han säger också att i einsteinsk mening så är han själv religiös. Och så gör han klart att det han ger sig på och kritiserar är den övernaturliga religionen/religiositeten. Om Filosofiska rummet vill bidra till dialog och fördjupning kring en viktig samtida religions­problematik så kunde man ju åtminstone skrivit att ”Dawkins går till frontalangrepp mot allt som andas övernaturlig religion”. Tyvärr tror jag inte att det är tillfälligheter att man undviker denna specifikation och i stället bidrar till att underhålla de oklarheter och dimridåer som finns på området. Min bild är att det finns starka krafter inom den teologiska och kristna världen, inte minst den liberala delen, som gör vad dom kan för att bortse från denna viktiga distinktion hos Dawkins. Jag hoppas innerligt att denna viktiga nyansering på något sätt kommer fram på allvar under temaveckan, helst redan i kvällens intervju med den amerikanske filosofen Humpert Dreyfus. Om inte kommer denna temavecka att få grovt underkänt från min sida.

Om man vill få en bakgrund till dagens ofta inflammerade diskussion om tro och icke-tro rekommenderar jag en SVD-artikel från hösten 2002 av författaren och ateisten Fredrik Sjöberg. Artikeln är nästan profetisk till sin karaktär. Den ger också en mycket intressant bakgrund till Richard Dawkins religionskritiska engagemang. Artikeln har rubriken ”Vidskepelse underskattar livet och döden”. Den ingick i Svenska Dagbladets stort upplagda artikelserie hösten 2002 utifrån temat: ”Tro och vetande – igen”. Bakgrunden till artikelserien var att tre böcker som på olika sätt gick i svaromål på Ingemar Hedenius kristendomskritik hade kommit ut under 2001 och 2002. Teologerna och kyrkan höll på att få nytt självförtroende. Sjöbergs artikel förebådar den enligt min mening både viktiga och nödvändiga religionskritik som några år senare kommer på den internationella scenen med Richard Dawkins, Chistopher Hitchins, Sam Harris och i Sverige med Christer Sturmark, Lena Andersson, PC Jersild.

Programtablån är intressant (Och så kan man begrunda presentationen av temaveckan). Två inslag i OBS Kulturkvarten kommer att ägnas Alain de Botton och hans bok ”Religion för ateister”. På grund av en viss oro för temaredaktionens svårigheter med begreppen så kan jag berätta att Alain de Botton klockrent avser vad Dawkins kallar ”einsteinsk religion” och som Dawkins själv är befryntad med. Att han sedan tycker att användningen av begreppen religion/religiositet i denna einsteinska mening ställer till mycket förvirring och därför är klokast att undvika är en helt annan sak. Trots mina egna försök att etablera ett icke övernaturligt religiositetsbegrepp, ”existentiell religiositet”, är jag benägen att hålla med Richard Dawkins. Samtidigt tycker jag det är synd att släppa begreppet ”religiositet” till att enbart beteckna en tro på övernaturliga krafter och makter. Det är därför spännande att se om Alain de Botton kan bidra till att ändra på det.

OBS Kulturkvarten onsdagen den 17 oktober presenteras såhär: ”Onkologen och psykiatern Pia Dellson menar att det finns ett stort behov av icke religiösa forum där atiester kan tala om existentiella frågor. Hon är inspirerad av filosofen och författaren Alain de Botton.” Jag kommer att sitta klistrad vid radion. Detta berör en av mina hjärtefrågor – jag tror också att det finns behov av scener/forum för ett löpande samtal om livets allvar, glädje och smärta utifrån en tydlig sekulär grund. Och vill efter bästa förmåga försöka bidra till att det börjar växa fram.

Det blev i nästan samma andetag ytterligare en blogg till med lite historik kring den svenska tro och vetandedebatten.

Åtta bloggar utifrån temaveckan ”Vad kan man tro på?”

1) Funderingar inför temaveckan ”Vad kan man tro på?” (Nr 24 – denna blogg)
2) En kort historik kring den svenska debatten om tro och vetande (Nr 25)
3) Richard Dawkins visavi Alain de Botton
4) Sekulär andlighet (Nr 27)
5) Bristen på språk och sammanhang för livets allvar (Nr 28)
6) Behovet av sekulärandliga språk (Nr 29)
7) Eftertankar. Om förnuft och rationalitet (Nr 30)
8) Eftertankar. Tro? (Nr 31)

Annonser

Om Carl Gustaf Olofsson

I am born in 1948 and living in Småland in the south of Sweden. I am writer and webbmaker. I have earned my living as postman, now retired. Now I am earning som extra money by working with wood - look at www.specialsagat.se. I am member in the Swedish Humanist Federation - Humanisterna - since 2010
Det här inlägget postades i ateism, Existentiell livssyn, Filosofi, Humanisterna och religion och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s